Lek- och uppväxtplatser
Allmänt
Goda lek- och uppväxtmiljöer för flertalet av sjöns fiskarter finns spridda utmed grunda och vegetationsrika delar av sjöns stränder. Åsnen är reglerad med en vattenståndsamplitud på ca 1 m, vilket har negativ inverkan på fiskarnas lek- och uppväxtplatser.
Mer detaljerad kunskap om i vilka delar av sjön som de olika fiskarterna har sina bästa lekplatser saknas idag. De följande knapphändiga uppgifterna bygger på äldre dokumentation som får betraktas som osäkra i dagsläget men som ändå har ett viktigt historiskt värde.
Siklöja
Under 1920 – 1940 talet var siklöjaleken mycket stor i Skatelövfjorden. Enligt fiskeri-konsulent Bernt Johansson lade siklöjan sin rom på ett vattendjup av ca 1 m. Siklöjan försvann och leken upphörde helt i Skatelövfjorden under 1940-talet.
1971 angavs att siklöjan i Åsnen framförallt förekom i sjöns östra delar. Kända lekplatser i Kalvsviksfjorden var vid Ällenäs, Jät (utanför Aggeån), mellan Fåram och Munkanäs och mellan Grytö och Helgaholmen. I Jätafjorden utpekades hela västra och södra stranden av Fårarm, området mellan Stora Almö och Kvinnö samt runt Kvinnö som lekplatser för siklöja.
Sik
Fiskerikonsulent Bernt Johansson nämner att siken i Åsnen oftast lägger sin rom på 0 – 1 m djup. Några specifika lekområden i sjön anges dock inte.
Gös
Enligt uppgift 1971 var gösbeståndet i Åsnen störst i Julöfjorden. Enligt utsago skulle den här också ha tillgång till lämpliga lekplatser. Lekplatser finns även kring södra Sirkö bro och i Husebyån.
Gädda
Kända lekvikar för gädda återfinns runt hela Kläcklinge och utmed östra sidan av Skatelövfjorden. Herrängsviken, Sjövik och Värö är andra viktiga lekvikar. Lekbetingelserna var bättre förr i tiden då strandängarna hävdades och vasslåtter förekom med regelbundenhet.